Litteralund, post 1: Lisen Adbåge

Nu har Litteralund gått av stapeln igen, lika fantastisk som tidigare år jag varit med. För att snabbt få upp iallafall lite info på bloggen har jag bestämt mig för att dela upp festivalpratet i småbitar.

I år var det festivalens 5-årsjubileum, vilket firades bland annat med en specialskriven jubileumssång, skriven av Thérèse Granwald och framförd av kulturskoleelever med körsång och bokblädder. (Jodå, bokblädder är ett instrument, försök själv!) Festivalens grundare, Thorbjörn Nilsson (numera kulturchef i Hässleholm) pratade också lite om hur idén kommit till på en internationell konferens där han lyssnat på alla deltagare som berättat om bokfestivalerna i deras hemstäder.

Men nu går jag egentligen händelserna i förväg. Detta hände nämligen på morgonen torsdag 22/10, men mitt festivalbesök inleddes redan kvällen före, då Lisen Adbåge pratade på Skissernas muséum. De av er som var med på Petter Lidbeck-projektet kanske minns hennes namn; hon har nämligen illustrerat flera av hans böcker. Den här kvällen pratade hon mest om sina nyaste bilderböcker om Kurt och Kio, som hon både har skrivit och illustrerat. Namnen Kurt och Kio kom från ett par hundar hon kände, men Kurt och Kio i böckerna är människor, en vuxen och ett barn, som båda två har mössor i form av korvar. Lisen förklarade att hon lärt sig ur KP en gång i tiden att man ska ge sina figurer kännetecken som funkar bra i silhuett - som till exempel en korvmössa.

Lisen vet inte allt om sina figurer. Bland annat vet hon inte ifall Kio är en pojke eller flicka, eller vad de jobbar med, men hon vet hur det ser ut hemma hos Kurt och Kio (ganska sunkigt) trots att hon inte ritat så många bilder därifrån. I andra boken fick hon också börja fundera på var olika platser i Kurt och Kios värld egentligen låg - hur går man från kiosken till affären till exempel? Det måste ju stämma från bild till bild!

Bilderna är inte riktigt likadana i alla Lisens böcker; stilen beror lite på hur allvarlig historien är. Böckerna om Kurt och Kio är roliga, så där använder hon en skämtsam, överdriven stil utan konturer. Den boken hon arbetar med nu är mer allvarlig. Men man känner alltid igen Lisens stil (om man inte möjligen förväxlar henne med systern Emma, som vissa gjort). Det finns uppdragsgivare som velat att hon skulle rita mer realistiskt, och då tycker hon att de lika gärna kunde ha anställt någon annan. Hon gillar att ha mycket frihet och tycker att hon får det bland annat med Petter Lidbeck som författare - men allra bäst tycker hon om att jobba med sitt eget material och välja helt själv. Vad hon skriver beror väldigt mycket på vad hon har lust att rita; bland annat får figurerna flytta mycket på sig så att hon får rita nya roliga miljöer.

Lisen Adbåge har också en blogg där man bland annat kan få se olika teckningar hon har gjort på sista tiden (också sånt som inte hamnar i böcker).