Jag hade tänkt ta denna veckas sagostund från Folket kunde flyga, men när jag satt där och läste in sagan om stora John och lilla John blev jag plötsligt misstänksam - det här lät bekant! Hade inte H.C. Andersen någon saga i samma stil?
Jo, det stämde. H.C. Andersens saga om Stor-Klas och Lill-Klas handlar om precis samma saker. Jag valde att berätta Andersens version, eftersom den hänger samman lite bättre när det gäller orsak och verkan. (Det kanske är författarens egna tillägg?) Det visade sig vara en bra saga: den är ganska lång, det händer mycket i den, och den är väldigt rolig. Det roligaste, att döma av skratten, var när Stor-Klas såg hur mycket pengar Lill-Klas hade fått för sin döda mormor - och så gick han hem och slog ihjäl sin egen mormor.
Jag hade valt berättelser helt och hållet efter vad jag själv tycker är kul, men upptäcker nu att alla tre berättelser den här terminen har handlat om folk (eller gudar, eller djur) som lurar varandra. Detsamma gäller faktiskt även nästa historia - till efter höstlovet hade jag tänkt förbereda sagan om Jack o'Lantern (också den från Folket kunde flyga). Den är lite ruskig, men också rätt kul.
Som omväxling mot lurendrejerierna har jag lovat att gå in i klassrummen till 4-5 och berätta lite sagor och myter om rymden.
Förresten, ni lärare som läser detta har väl inte missat barnbokskatalogen som jag lagt i era fack? Ni får gärna önska er böcker - har vi inte råd i år går det väl nästa år!
fredag 9 oktober 2009
tisdag 29 september 2009
sagostunder
Sagostunderna för fritidsavdelningen Spöket har kommit igång igen. Jag inledde med historien om hur Hermes stal Apollons kor, ur Maj Samzelius' Hjältar och monster på himlavalvet. Det var en av mina favoritberättelser när jag var liten, och det var kul att upptäcka att den funkar lika bra fortfarande. Många fnittrade, någon bad att få bilden på Hermes som jag skrivit ut, flera stycken tyckte det var spännande att folk för 2000-3000 år sedan trodde att Hermes fanns på riktigt.
Själv blev jag lite nyfiken och letade för första gången i mitt liv upp "originalet" - de Homeriska hymnerna. Det visade sig att Samzelius är väldigt trogen sin grekiska förlaga - en del saker är ord för ord lika. Jag gjorde betydligt fler egna omskrivningar...
Nästa sagostund blev "Doktor Kanin, Bror Räv och Tjärungen" ur Virginia Hamiltons Folket kunde flyga. Det är också en busig historia, där den fräcka Bror Kanin flera gånger lyckas lura Bror Räv (även om Bror Räv luras tillbaka). Jag berättade historien på fri hand, men den här boken är väldigt kul att läsa rakt av också, antingen tyst eller högt men kanske framför allt högt. Den är nämligen skriven på ett sätt som nästan låter som talspråk, vilket gör att känslan av att historien berättas JUST NU blir väldigt stark även när man läser. Jag har väldigt kul när jag läser och kommer förmodligen använda fler sagor ur just den sagosamlingen.
Vad gäller de grekiska sagorna kan jag nästan lova att de kommer tillbaka i någon form - arbetslag 4-5 har nämligen börjat på sitt temaarbete om rymden. Stjärnbilder och annat på gång, alltså!
Själv blev jag lite nyfiken och letade för första gången i mitt liv upp "originalet" - de Homeriska hymnerna. Det visade sig att Samzelius är väldigt trogen sin grekiska förlaga - en del saker är ord för ord lika. Jag gjorde betydligt fler egna omskrivningar...
Nästa sagostund blev "Doktor Kanin, Bror Räv och Tjärungen" ur Virginia Hamiltons Folket kunde flyga. Det är också en busig historia, där den fräcka Bror Kanin flera gånger lyckas lura Bror Räv (även om Bror Räv luras tillbaka). Jag berättade historien på fri hand, men den här boken är väldigt kul att läsa rakt av också, antingen tyst eller högt men kanske framför allt högt. Den är nämligen skriven på ett sätt som nästan låter som talspråk, vilket gör att känslan av att historien berättas JUST NU blir väldigt stark även när man läser. Jag har väldigt kul när jag läser och kommer förmodligen använda fler sagor ur just den sagosamlingen.
Vad gäller de grekiska sagorna kan jag nästan lova att de kommer tillbaka i någon form - arbetslag 4-5 har nämligen börjat på sitt temaarbete om rymden. Stjärnbilder och annat på gång, alltså!
onsdag 12 augusti 2009
angående genusdagen
Nu när vi som jobbar på skolan har haft en halvdags fortbildning i genusfrågor tänkte jag komma med ytterligare ett par tips vad gäller genus.
Den första är en regel angående kvinnors representation i film och media. Regeln har fått stor spridning och dök från början upp i Alison Bechdels "Dykes to Watch Out For", vilket gör att den ofta kallas för "the Bechdel test". Originalserien finns återgiven på den här bloggen.
Regeln består av tre delar:
1. Filmen måste ha minst två kvinnor
2. som pratar med varandra
3. om något annat än män.
Naturligtvis är detta ett trubbigt redskap - det finns många filmer med stereotypa mans- och kvinnoroller som skulle klara regeln, och många bättre filmer som inte skulle klara den. Ändå är den värd att lägga på minnet, eftersom den gör det lätt att upptäcka hur mycket mer utrymme män får än kvinnor i filmer, även när kvinnor har huvudrollen. (Motsatsen, en film där det inte finns en enda scen där två män pratar om något annat än kvinnor, förekommer men är mycket mer ovanligt.)
Flera personer har tagit på sig att testa filmer enligt denna metod, bland annat bloggarna Kissing in the Rain is Not Accepted och The Bechdel Test: Movie List.
Jennifer Kesler har pratat om hur hon som manusförfattare fick lära sig att inte ge kvinnoroller för stort utrymme. Det är alltså inte en tillfällighet att filmer ser ut som de gör!
***
Ett annat tips angående genus och könsuttryck kommer från en diskussion i Internetforumet Unfunnybusiness, där eh deltagare kommenterar frågan How does a parent answer the question: [...] "Mommy, is that a man or a woman?"
julesnoctambule: The man-or-woman question came up with a friend's kid when we were out one day. We explained that sometimes, people aren't born with outsides that match the way they feel inside. She piped up 'You mean like Ariel the mermaid who wanted legs?' and that was that! Clearly, the kid's been traumatized beyond belief, right?
Det kan vara en påminnelse om att för att ha en diskussion om genus och andra diskrimineringsfrågor måste man inte börja med speciellt anpassat material. Relevanta frågor och svar finns även i de traditionella berättelserna och barn inser ofta mer än man tror. :-)
Den första är en regel angående kvinnors representation i film och media. Regeln har fått stor spridning och dök från början upp i Alison Bechdels "Dykes to Watch Out For", vilket gör att den ofta kallas för "the Bechdel test". Originalserien finns återgiven på den här bloggen.
Regeln består av tre delar:
1. Filmen måste ha minst två kvinnor
2. som pratar med varandra
3. om något annat än män.
Naturligtvis är detta ett trubbigt redskap - det finns många filmer med stereotypa mans- och kvinnoroller som skulle klara regeln, och många bättre filmer som inte skulle klara den. Ändå är den värd att lägga på minnet, eftersom den gör det lätt att upptäcka hur mycket mer utrymme män får än kvinnor i filmer, även när kvinnor har huvudrollen. (Motsatsen, en film där det inte finns en enda scen där två män pratar om något annat än kvinnor, förekommer men är mycket mer ovanligt.)
Flera personer har tagit på sig att testa filmer enligt denna metod, bland annat bloggarna Kissing in the Rain is Not Accepted och The Bechdel Test: Movie List.
Jennifer Kesler har pratat om hur hon som manusförfattare fick lära sig att inte ge kvinnoroller för stort utrymme. Det är alltså inte en tillfällighet att filmer ser ut som de gör!
***
Ett annat tips angående genus och könsuttryck kommer från en diskussion i Internetforumet Unfunnybusiness, där eh deltagare kommenterar frågan How does a parent answer the question: [...] "Mommy, is that a man or a woman?"
julesnoctambule: The man-or-woman question came up with a friend's kid when we were out one day. We explained that sometimes, people aren't born with outsides that match the way they feel inside. She piped up 'You mean like Ariel the mermaid who wanted legs?' and that was that! Clearly, the kid's been traumatized beyond belief, right?
Det kan vara en påminnelse om att för att ha en diskussion om genus och andra diskrimineringsfrågor måste man inte börja med speciellt anpassat material. Relevanta frågor och svar finns även i de traditionella berättelserna och barn inser ofta mer än man tror. :-)
tisdag 11 augusti 2009
Bilder på trollen och sagorummet
Nu har kameran kommit och jag har tagit lite snabba bilder. Trollen ska iväg till förskolornas sagopåsar, men än så länge står de i biblioteket och hälsar välkomna.
Sagorummet i sin helhet är lite svår att ta kort på för mig som amatör eftersom dörren är såpass liten, men jag har i alla fall tagit kort på diverse detaljer, så får ni själva komma dit och se resten!
Sagorummet i sin helhet är lite svår att ta kort på för mig som amatör eftersom dörren är såpass liten, men jag har i alla fall tagit kort på diverse detaljer, så får ni själva komma dit och se resten!
måndag 3 augusti 2009
om sagorum, sagopåsar och en av världens bästa sagotanter
Tillbaka från semestern! Idag störtregnade det, så det var mysigt att komma in i biblioteket och slippa regnet. Bland det första jag märkte var hur fint det har blivit i sagorummet! Mattor, draperier och fint tyg på möblerna gjorde att det såg ut som Tusen och en natt därinne. (Jag måste köpa digitalkamera mycket snart så jag kan ta foto.) Varmt tack till Christel och de andra som dekorerat där inne. Jag rekommenderar verkligen att alla som kommer tillbaka från semestern kikar in så fort ni kan!
Fyra troll stod på en bokhylla och välkomnade mig. Det är andra Katarina som har gjort dem till sagopåsar om Bockarna Bruse som ska ut till förskolan. Själv har jag sytt sex grodor och tolv björnar. Är det någon som kan gissa vilka sagor de hör hemma i?
För er som undrar vad bibliotekarier gör på sin semester är svaret (bland annat): åker på barnbokskonferenser. Några engelska litteraturvetare ordnade nämligen en konferens om fantasyförfattarinnan Diana Wynne Jones, som är en av mina absoluta favoriter. Under tre dagar samlades cirka 70 personer (från 14 olika länder!) för att prata om olika aspekter av Jones’ böcker. Det roliga är att böckerna verkligen håller för att diskuteras så i detalj; de är otroligt rika och intelligenta. Förläggaren Sharyn November förde fram teorin att just därför har böckerna aldrig slagit igenom på samma sätt som t.ex. Harry Potter – de kräver en del av sin läsare. Jones själv (som tyvärr inte var där, p.g.a. sjukdom) hävdar visserligen att barn är kloka läsare medan vuxna är korkade och behöver få allting förklarat för sig. Om man säger ”en grupp häxor i en buss ombyggd till rymdskepp, på väg till ett annat universum” förstår inte vuxna alls hur det ska gå till. (A Sudden Wild Magic heter boken, inte översatt till svenska.)
Många av Diana Wynne Jones böcker finns tyvärr inte översatta till svenska, däribland flera av mina favoriter: Deep Secret handlar om en statskupp i ett magiskt universum, där efterdyningarna får verkningar även i vår värld och det slutliga avgörandet sker på en fantasy-convention. The Dark Lord of Derkholm handlar om en magisk värld där invånarna tvingas bete sig som figurer i en fantasyroman, för att underhålla turister. (Den boken är en sorts vidareutveckling av "guideboken" The Tough Guide to Fantasyland.) Fire and Hemlock handlar om hur älvadrottningen infiltrerar verkligheten. (Det avslöjar egentligen lite för mycket om handlingen – men å andra sidan är det en av Jones krångligaste böcker, så det skadar inte att veta lite i förväg.) Eight Days of Luke handlar om en pojke som råkar kalla fram en nordisk gud av misstag. The Ogre Downstairs handlar om några barn som får en underlig kemilåda av sin elaka styvfar. (Den boken påminner en del om Edith Nesbits historier.) Och… tja, många, många fler. När jag kollar AdLibris ser jag att flera böcker finns på danska – vad är det som gör danska barn (eller förläggare) mer mottagliga för Jones än svenska?
En hel del böcker som finns översatta finns inte här på biblioteket, eftersom de inte går att köpa, som mina andra favoriter Guldkragen, De sju makterna och Hundstjärnan.
Men några av hennes böcker har vi i alla fall! I serien om den mäktige trollkarlen Chrestomanci har vi tre stycken: Med nio liv, Trollkarlsliv och Häxkraft, där Häxkraft är den mest populära. (Lustigt nog, eftersom jag nog tycker bättre om de andra två.) Alla böckerna handlar om barn som har magisk talang som ger dem vissa svårigheter. Det spelar inte så stor roll vilken ordning man läser böckerna i, särskilt eftersom de utgavs i en annan ordning än de utspelar sig. Vi har också Trollkarlarnas hemliga pakt, som är en fristående fortsättning på Deep Secret. (Varför den senare boken översatts men inte den första har jag ingen aning om, det verkar snurrigt.) Tyvärr har jag inte lyckats få tag på den underbara Det levande slottet, men vi har i alla fall filmatiseringen, av den japanske mästaren Hayao Miyazaki. (En kompis till mig påpekade att den nya svenska titeln – förut hette den Trollkarlens slott - egentligen är felaktig, trots att den verkar närmare engelskans Howl’s Moving Castle. Slottet är nämligen mekaniskt och inte alls levande. Min kompis sade: "Det är som att kalla en historia ’den levande bilen’ när den handlar om en vanlig bil.")
Förutom själva glädjen i att prata om bra böcker var det också roligt att få träffa så många människor från olika länder som alla är djupt intresserade av barnlitteratur – men samtidigt har så olika erfarenheter att bidra med. Jag skulle aldrig själv kunnat diskutera hur tanken på flera universum passar in i ett filosofiskt-logiskt tänkesätt, och det var väldigt spännande att höra hur det kan vara att översätta fantasyböcker till hebreiska.
Fyra troll stod på en bokhylla och välkomnade mig. Det är andra Katarina som har gjort dem till sagopåsar om Bockarna Bruse som ska ut till förskolan. Själv har jag sytt sex grodor och tolv björnar. Är det någon som kan gissa vilka sagor de hör hemma i?
För er som undrar vad bibliotekarier gör på sin semester är svaret (bland annat): åker på barnbokskonferenser. Några engelska litteraturvetare ordnade nämligen en konferens om fantasyförfattarinnan Diana Wynne Jones, som är en av mina absoluta favoriter. Under tre dagar samlades cirka 70 personer (från 14 olika länder!) för att prata om olika aspekter av Jones’ böcker. Det roliga är att böckerna verkligen håller för att diskuteras så i detalj; de är otroligt rika och intelligenta. Förläggaren Sharyn November förde fram teorin att just därför har böckerna aldrig slagit igenom på samma sätt som t.ex. Harry Potter – de kräver en del av sin läsare. Jones själv (som tyvärr inte var där, p.g.a. sjukdom) hävdar visserligen att barn är kloka läsare medan vuxna är korkade och behöver få allting förklarat för sig. Om man säger ”en grupp häxor i en buss ombyggd till rymdskepp, på väg till ett annat universum” förstår inte vuxna alls hur det ska gå till. (A Sudden Wild Magic heter boken, inte översatt till svenska.)
Många av Diana Wynne Jones böcker finns tyvärr inte översatta till svenska, däribland flera av mina favoriter: Deep Secret handlar om en statskupp i ett magiskt universum, där efterdyningarna får verkningar även i vår värld och det slutliga avgörandet sker på en fantasy-convention. The Dark Lord of Derkholm handlar om en magisk värld där invånarna tvingas bete sig som figurer i en fantasyroman, för att underhålla turister. (Den boken är en sorts vidareutveckling av "guideboken" The Tough Guide to Fantasyland.) Fire and Hemlock handlar om hur älvadrottningen infiltrerar verkligheten. (Det avslöjar egentligen lite för mycket om handlingen – men å andra sidan är det en av Jones krångligaste böcker, så det skadar inte att veta lite i förväg.) Eight Days of Luke handlar om en pojke som råkar kalla fram en nordisk gud av misstag. The Ogre Downstairs handlar om några barn som får en underlig kemilåda av sin elaka styvfar. (Den boken påminner en del om Edith Nesbits historier.) Och… tja, många, många fler. När jag kollar AdLibris ser jag att flera böcker finns på danska – vad är det som gör danska barn (eller förläggare) mer mottagliga för Jones än svenska?
En hel del böcker som finns översatta finns inte här på biblioteket, eftersom de inte går att köpa, som mina andra favoriter Guldkragen, De sju makterna och Hundstjärnan.
Men några av hennes böcker har vi i alla fall! I serien om den mäktige trollkarlen Chrestomanci har vi tre stycken: Med nio liv, Trollkarlsliv och Häxkraft, där Häxkraft är den mest populära. (Lustigt nog, eftersom jag nog tycker bättre om de andra två.) Alla böckerna handlar om barn som har magisk talang som ger dem vissa svårigheter. Det spelar inte så stor roll vilken ordning man läser böckerna i, särskilt eftersom de utgavs i en annan ordning än de utspelar sig. Vi har också Trollkarlarnas hemliga pakt, som är en fristående fortsättning på Deep Secret. (Varför den senare boken översatts men inte den första har jag ingen aning om, det verkar snurrigt.) Tyvärr har jag inte lyckats få tag på den underbara Det levande slottet, men vi har i alla fall filmatiseringen, av den japanske mästaren Hayao Miyazaki. (En kompis till mig påpekade att den nya svenska titeln – förut hette den Trollkarlens slott - egentligen är felaktig, trots att den verkar närmare engelskans Howl’s Moving Castle. Slottet är nämligen mekaniskt och inte alls levande. Min kompis sade: "Det är som att kalla en historia ’den levande bilen’ när den handlar om en vanlig bil.")
Förutom själva glädjen i att prata om bra böcker var det också roligt att få träffa så många människor från olika länder som alla är djupt intresserade av barnlitteratur – men samtidigt har så olika erfarenheter att bidra med. Jag skulle aldrig själv kunnat diskutera hur tanken på flera universum passar in i ett filosofiskt-logiskt tänkesätt, och det var väldigt spännande att höra hur det kan vara att översätta fantasyböcker till hebreiska.
fredag 5 juni 2009
Om genuslådorna och annat smått och gott
Nu är jag äntligen tillbaka igen efter min sjukskrivning – ledbanden i knät var som tur var bara skadade och inte helt av, så förhoppningsvis är jag helt återställd till hösten. Synd bara att nästan hela maj gick åt till att kurera mig; så mycket som skulle skett hanns inte med. Bland annat blev det bara två sagostunder för fritids: berättelsen om argonauterna, samt Orfeus och Eurydike. Jag som laddat upp med åtskilliga grekiska myter ur Hjältar och monster på himlavalvet och andra böcker. Vi får se om jag tar dem nästa termin eller väljer något annat.
Som tur var hann jag dela ut genuslådorna till arbetslagen och jag vet att en klass i 4-5 nu håller på med Per Nilssons Hälften har pinne som högläsning och med stor förtjusning lär sig att människor med pinne tycker om att krama andra människor med pinne, i alla fall om de är i TV-lådan och jagar en boll.
Jag ska inte prata om alla böckerna i genuslådan här, men vill nämna mina egna absoluta favoriter. Den ena är Snäll av Gro Dahle, en uttrycksfull bilderbok om lilla Lussi som är så snäll och tyst att hon till sist smälter in i väggen och fastnar. Hon kan inte ens skrika, för orden sitter fast i rösten, som sitter fast i munnen, som sitter fast i den glada minen som bara kan le… Berättelsen är riktigt ruskig (även om den har ett lyckligt slut) och känns så pass vuxen att jag lade den i lådan för lag 2-3. Jag rekommenderar dock att även lärarna i F-1 och 4-5 kikar på den, både för barnens skull och sin egen. Vad gör vi med de snälla tysta barnen egentligen? (Ett sidospår: Jag håller på att läsa om Eric Linklaters Det blåser på månen för säkert hundrade gången. Flickorna i den boken får ofta höra att de är stygga även när de anstränger sig för att vara snälla. När de sitter rakt upp och ner och inte gör något alls tycker däremot de vuxna att de är riktigt snälla! Boken är 65 år gammal, men jag tycker mönstret återkommer fortfarande. Till och med jag själv halkar dit ibland.)
Den andra favoriten är Siden, sammet, trasa, lump med alla dess uppföljare, av Solveig Olsson-Hultgren, böcker som vi fick från Pedagogiska Centralen. Enligt ett citat av Kristin Hallberg på baksidan är böckerna Martha Sandwall-Bergström kombinerad med Elin Wägner, och det ligger något i det. Olsson-Hultgren går igenom Sveriges kvinnohistoria (främst arbetarkvinnor) under 1900-talet genom att följa en familj med flickor i flera generationer. Böckerna skyggar inte för det svåra, men är allihop fulla av hopp och kampanda, och så spännande och rörande att jag plöjde alla våra sex titlar på en vecka och sedan privat jagade ner den sjunde, Roller och ridåer. (Den titeln har vi inte än – vi får se hur de första sex går hem först.)
Från början hade jag tänkt att även prata om böckerna från F-1-lådan, men fastän de allihop är mycket trevliga finns det ingen som jag älskar så totalt som de böcker jag redan nämnt, så det får vara. Däremot vill jag tipsa om hemsidorna för ett par av de förlag som ger ut böcker med genusperspektiv:
Vilda bokförlag
Sagolikt bokförlag
Förutom genuslådorna har jag förresten även köpt in en gruppuppsättning av Gittan och gråvargarna, så nu kan denna ljuvliga bok läsas av femton barn i taget.
Som avslutning på denna bloggpost smyger jag in ett par länktips till. Länkskafferiet har skaffat en ny hemsida och då även en ny variant för barn, med ugglor som visar olika skolämnen. Ugglesidan finns här och sidan för vuxna finns här.
För den geografitokige – eller den som tvärtom (som jag) är dålig på geografi men gillar att klicka på saker – finns ett par geografispel där man på tid ska klicka på platser på en karta och försöka komma så nära som möjligt. Egentligen är det bara en vanlig gammaldags blindkarta, men speldjävulen satte genast klorna i mig och fick mig att vilja nå högre nivåer NU NU NU! (För tillfället fastnar jag på nivå 7, där gränserna försvinner och man själv ska lista ut var ett land slutar och ett annat börjar.) Efter ett antal spelomgångar lär man sig mycket riktigt var diverse länder och städer ligger. Know your World har störst variation i frågorna (och små snorkiga kommentarer om man gissar helt fel), medan Globetrotter har en något större och därmed enklare karta.
Det var allt för idag. Ha en skön sommar!
Som tur var hann jag dela ut genuslådorna till arbetslagen och jag vet att en klass i 4-5 nu håller på med Per Nilssons Hälften har pinne som högläsning och med stor förtjusning lär sig att människor med pinne tycker om att krama andra människor med pinne, i alla fall om de är i TV-lådan och jagar en boll.
Jag ska inte prata om alla böckerna i genuslådan här, men vill nämna mina egna absoluta favoriter. Den ena är Snäll av Gro Dahle, en uttrycksfull bilderbok om lilla Lussi som är så snäll och tyst att hon till sist smälter in i väggen och fastnar. Hon kan inte ens skrika, för orden sitter fast i rösten, som sitter fast i munnen, som sitter fast i den glada minen som bara kan le… Berättelsen är riktigt ruskig (även om den har ett lyckligt slut) och känns så pass vuxen att jag lade den i lådan för lag 2-3. Jag rekommenderar dock att även lärarna i F-1 och 4-5 kikar på den, både för barnens skull och sin egen. Vad gör vi med de snälla tysta barnen egentligen? (Ett sidospår: Jag håller på att läsa om Eric Linklaters Det blåser på månen för säkert hundrade gången. Flickorna i den boken får ofta höra att de är stygga även när de anstränger sig för att vara snälla. När de sitter rakt upp och ner och inte gör något alls tycker däremot de vuxna att de är riktigt snälla! Boken är 65 år gammal, men jag tycker mönstret återkommer fortfarande. Till och med jag själv halkar dit ibland.)
Den andra favoriten är Siden, sammet, trasa, lump med alla dess uppföljare, av Solveig Olsson-Hultgren, böcker som vi fick från Pedagogiska Centralen. Enligt ett citat av Kristin Hallberg på baksidan är böckerna Martha Sandwall-Bergström kombinerad med Elin Wägner, och det ligger något i det. Olsson-Hultgren går igenom Sveriges kvinnohistoria (främst arbetarkvinnor) under 1900-talet genom att följa en familj med flickor i flera generationer. Böckerna skyggar inte för det svåra, men är allihop fulla av hopp och kampanda, och så spännande och rörande att jag plöjde alla våra sex titlar på en vecka och sedan privat jagade ner den sjunde, Roller och ridåer. (Den titeln har vi inte än – vi får se hur de första sex går hem först.)
Från början hade jag tänkt att även prata om böckerna från F-1-lådan, men fastän de allihop är mycket trevliga finns det ingen som jag älskar så totalt som de böcker jag redan nämnt, så det får vara. Däremot vill jag tipsa om hemsidorna för ett par av de förlag som ger ut böcker med genusperspektiv:
Vilda bokförlag
Sagolikt bokförlag
Förutom genuslådorna har jag förresten även köpt in en gruppuppsättning av Gittan och gråvargarna, så nu kan denna ljuvliga bok läsas av femton barn i taget.
Som avslutning på denna bloggpost smyger jag in ett par länktips till. Länkskafferiet har skaffat en ny hemsida och då även en ny variant för barn, med ugglor som visar olika skolämnen. Ugglesidan finns här och sidan för vuxna finns här.
För den geografitokige – eller den som tvärtom (som jag) är dålig på geografi men gillar att klicka på saker – finns ett par geografispel där man på tid ska klicka på platser på en karta och försöka komma så nära som möjligt. Egentligen är det bara en vanlig gammaldags blindkarta, men speldjävulen satte genast klorna i mig och fick mig att vilja nå högre nivåer NU NU NU! (För tillfället fastnar jag på nivå 7, där gränserna försvinner och man själv ska lista ut var ett land slutar och ett annat börjar.) Efter ett antal spelomgångar lär man sig mycket riktigt var diverse länder och städer ligger. Know your World har störst variation i frågorna (och små snorkiga kommentarer om man gissar helt fel), medan Globetrotter har en något större och därmed enklare karta.
Det var allt för idag. Ha en skön sommar!
onsdag 8 april 2009
gruppuppsättningar
Nu är det påsklov och jag passar på att göra undan sånt jag inte hinner annars. Bland annat håller jag på att förbereda temalådor med genus till alla arbetslagen - mer om detta sen i bloggen! Alla vi i biblioteket tisslar och tasslar dessutom om att det kanske är mer än lådorna som ska vara i tema, kanske hela biblioteket rentav? Mer om det i sommar i så fall.
Med Waroods hjälp har jag i alla fall lyckats få ordning på alla de grupp- och klassuppsättningar som köptes i vintras. Listan på vilka det är följer nedan.
Klassuppsättningar, 30 ex
Tilda i toppen av Cecilia Davidsson. Bilderbok om Tilda som bara vill klättra, vad än hennes föräldrar säger.
Papa Diops Taxi av Christian Epanya. Färgrik bilderbok om berättarens farbror, som var taxichaufför. (Kul förresten att se Afrika från en positiv synvinkel.)
Love, flytten och smällen av Eva Funck. Kapitelbok om en pojke som precis är på väg att flytta när hans pappa blir påkörd av en bil. Författaren är också känd som en rolig programledare på barn-TV.
Tass, tass, tass, smyg, smyg, smyg av Thomas Halling. Bilderbok om räven som försöker få tag på hönorna.
Fräs, den lilla panterkatten av Isabelle Halvarsson. Kapitelbok om en liten ensam och frusen katt som får ett nytt hem på en bondgård.
Regnbågens fånge, bearbetad av Janne Lundström. En samling med afrikanska dilemmasagor - sagor med någon form av problem som läsarna/lyssnarna ska lösa.
Billy blir arg av Birgitta Stenberg. En av flera bilderböcker om Billy. Billy är riktigt sur och trulig en dag, vad kan det bero på?
Baddräkten av Åsa Storck. Lättläst bok om somalisk-svenska Fatumeh som inte får vara med på simundervisningen.
Gruppuppsättningar, 15 ex
Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund av Ingelin Angerborn. En av flera kapitelböcker om Tilda som alltid ställer till det för sig.
Som en groda av Herbert Ben Kemoun. Lättläst bok om Nico, som låtsas att han kan simma fast han egentligen inte alls kan.
Chokladjakten av Anders Björkelid. Den andra fristående delen i serien om Herbert och tidsmaskinen (del 1 var slut). Herbert åker tillbaka i tiden för att försöka få lite varm choklad, men ju mer han letar, desto mer ändras när han kommer tillbaka till sin egen tid.
Hemliga kompisar och Världens finaste glasögon av Helena Bross. Två lättlästa böcker om barnen i klass 1B. Helena Bross har skrivit många andra lättlästa böcker också, till exempel böckerna om Pia och pappa.
Hjälp vår jord av Lauren Child. Syskonen Charlie och Lola tar sig an återvinning i denna bilderbok.
Ska vi leka matte? av Kristin Dahl. Faktabok med enkla tips om roliga matteövningar.
Kalle Skavank: Ugglor i Bagarmossen av Petrus Dahlin. En av flera kapitelböcker om Kalle och Dilsa som är "kioskdeckare" (de står i kiosk ibland och löser mysterier ibland). En riktigt gammal bok är stulen från biblioteket!
Så känns ilska, Så känns kärlek och Så känns sorg av Mattias Danielsson. Faktabok där barns brev och upplevelser ställs samman med fakta om de aktuella känslorna.
Botilda Bengtssons nya liv av Lilian Edvall. Kapitelbok om Botilda vars föräldrar ska skiljas.
Meningen med livet av Douglas Foley. Den första av flera mellanåldersböcker om Habib (känd från TV), en fundersam elvaåring.
Islamiska berättelser, Kristna berättelser, Judiska berättelser och Buddhistiska berättelser av Anita Ganeri. Faktabok som kopplar samman berättelser ur olika religioner med de seder och högtider som utmärker religionen nu.
Hundar som jobbar av Charlotte och Mikael Hage. Faktabok som följer hundar med olika typer av uppdrag: polishund, servicehund, skådespelarhund med mera.
Kärleksboken av Lin Hallberg. En av flera mellanåldersböcker om en sjätteklass med olika problem och glädjeämnen. Vi har också de andra böckerna i gruppuppsättning.
Dödshuset av Jonathan Lindström. Faktabok om en arkeologisk utgrävning i en villaträdgård.
Vem är Toffe? av Mecka Lind. Kapitelbok om Toffe som får reda på att han är adopterad.
Skapelsemyter av Margaret Mayo. Myter från hela världen som beskriver allt från varför vattnet är salt till varför stenar lever i evighet.
Lätta fakta om flyg av Fiona Patchett. Fakta/bilderbok där man får lära sig olika ord och händelser som hör ihop med flygplan och flygplatser.
Drakens vän, Drakens vimsiga dag och Drakens feta katt av Dav Pilkey. Lättlästa böcker om den snurriga draken som aldrig riktigt förstår hur saker hänger ihop.
Ida & elefanterna av Marika Stolpe. Faktabok/berättelse om Ida som bor i Afrika och träffar elefanter. Många fotografier.
Fredde och Frida (paket) av Mia Söderberg. Lättlästa deckare i vardagsmiljö.
Josefin och Villa-Ulla: snällast i världen av Johan Unenge. En av flera humoristiska kapitelböcker om kompisarna Josefin och Villa-Ulla, som i denna bok bestämmer sig för att göra goda gärningar.
Kom in i huset av Johanna von Horn. Faktabok som åskådligt visar hur olika vardagsprylar fungerar.
Djuren på gården av Sven & Ingegerd Zetterlund. Faktabok om bondgårdens djur (i traditionell miljö).
Med Waroods hjälp har jag i alla fall lyckats få ordning på alla de grupp- och klassuppsättningar som köptes i vintras. Listan på vilka det är följer nedan.
Klassuppsättningar, 30 ex
Tilda i toppen av Cecilia Davidsson. Bilderbok om Tilda som bara vill klättra, vad än hennes föräldrar säger.
Papa Diops Taxi av Christian Epanya. Färgrik bilderbok om berättarens farbror, som var taxichaufför. (Kul förresten att se Afrika från en positiv synvinkel.)
Love, flytten och smällen av Eva Funck. Kapitelbok om en pojke som precis är på väg att flytta när hans pappa blir påkörd av en bil. Författaren är också känd som en rolig programledare på barn-TV.
Tass, tass, tass, smyg, smyg, smyg av Thomas Halling. Bilderbok om räven som försöker få tag på hönorna.
Fräs, den lilla panterkatten av Isabelle Halvarsson. Kapitelbok om en liten ensam och frusen katt som får ett nytt hem på en bondgård.
Regnbågens fånge, bearbetad av Janne Lundström. En samling med afrikanska dilemmasagor - sagor med någon form av problem som läsarna/lyssnarna ska lösa.
Billy blir arg av Birgitta Stenberg. En av flera bilderböcker om Billy. Billy är riktigt sur och trulig en dag, vad kan det bero på?
Baddräkten av Åsa Storck. Lättläst bok om somalisk-svenska Fatumeh som inte får vara med på simundervisningen.
Gruppuppsättningar, 15 ex
Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund av Ingelin Angerborn. En av flera kapitelböcker om Tilda som alltid ställer till det för sig.
Som en groda av Herbert Ben Kemoun. Lättläst bok om Nico, som låtsas att han kan simma fast han egentligen inte alls kan.
Chokladjakten av Anders Björkelid. Den andra fristående delen i serien om Herbert och tidsmaskinen (del 1 var slut). Herbert åker tillbaka i tiden för att försöka få lite varm choklad, men ju mer han letar, desto mer ändras när han kommer tillbaka till sin egen tid.
Hemliga kompisar och Världens finaste glasögon av Helena Bross. Två lättlästa böcker om barnen i klass 1B. Helena Bross har skrivit många andra lättlästa böcker också, till exempel böckerna om Pia och pappa.
Hjälp vår jord av Lauren Child. Syskonen Charlie och Lola tar sig an återvinning i denna bilderbok.
Ska vi leka matte? av Kristin Dahl. Faktabok med enkla tips om roliga matteövningar.
Kalle Skavank: Ugglor i Bagarmossen av Petrus Dahlin. En av flera kapitelböcker om Kalle och Dilsa som är "kioskdeckare" (de står i kiosk ibland och löser mysterier ibland). En riktigt gammal bok är stulen från biblioteket!
Så känns ilska, Så känns kärlek och Så känns sorg av Mattias Danielsson. Faktabok där barns brev och upplevelser ställs samman med fakta om de aktuella känslorna.
Botilda Bengtssons nya liv av Lilian Edvall. Kapitelbok om Botilda vars föräldrar ska skiljas.
Meningen med livet av Douglas Foley. Den första av flera mellanåldersböcker om Habib (känd från TV), en fundersam elvaåring.
Islamiska berättelser, Kristna berättelser, Judiska berättelser och Buddhistiska berättelser av Anita Ganeri. Faktabok som kopplar samman berättelser ur olika religioner med de seder och högtider som utmärker religionen nu.
Hundar som jobbar av Charlotte och Mikael Hage. Faktabok som följer hundar med olika typer av uppdrag: polishund, servicehund, skådespelarhund med mera.
Kärleksboken av Lin Hallberg. En av flera mellanåldersböcker om en sjätteklass med olika problem och glädjeämnen. Vi har också de andra böckerna i gruppuppsättning.
Dödshuset av Jonathan Lindström. Faktabok om en arkeologisk utgrävning i en villaträdgård.
Vem är Toffe? av Mecka Lind. Kapitelbok om Toffe som får reda på att han är adopterad.
Skapelsemyter av Margaret Mayo. Myter från hela världen som beskriver allt från varför vattnet är salt till varför stenar lever i evighet.
Lätta fakta om flyg av Fiona Patchett. Fakta/bilderbok där man får lära sig olika ord och händelser som hör ihop med flygplan och flygplatser.
Drakens vän, Drakens vimsiga dag och Drakens feta katt av Dav Pilkey. Lättlästa böcker om den snurriga draken som aldrig riktigt förstår hur saker hänger ihop.
Ida & elefanterna av Marika Stolpe. Faktabok/berättelse om Ida som bor i Afrika och träffar elefanter. Många fotografier.
Fredde och Frida (paket) av Mia Söderberg. Lättlästa deckare i vardagsmiljö.
Josefin och Villa-Ulla: snällast i världen av Johan Unenge. En av flera humoristiska kapitelböcker om kompisarna Josefin och Villa-Ulla, som i denna bok bestämmer sig för att göra goda gärningar.
Kom in i huset av Johanna von Horn. Faktabok som åskådligt visar hur olika vardagsprylar fungerar.
Djuren på gården av Sven & Ingegerd Zetterlund. Faktabok om bondgårdens djur (i traditionell miljö).
tisdag 17 mars 2009
Bloggandet sprider sig!
Detta med att blogga är inte längre något jag är ensam om på skolan. Lottas förskoleklass har också startat en blogg: Kaninerna och drakarna. Vad kul! Gå gärna dit och titta på deras talarstol och andra trevligheter.
tisdag 3 mars 2009
bokpratsböcker, mars, del 2
Bubbelskratt: Bus, pyssel, mat och mums av Ann-Charlotte Fägerlind, Lisa Lemke och Annika Persson
En sommarlovsbok (som går att använda annars också) som är indelad efter olika teman man kan ha vid stranden, i skogen eller hemma på balkongen. Inom varje tema finns sedan lekar, recept, pyssel o.s.v. Vissa saker behöver någon vuxen hjälpa till med (vilket då anges med en stor och en liten streckgubbe) medan annat är sånt som barnen klarar själva. Boken är skriven för stora barn men fungerar precis lika bra för lärare – och själva lekarna kan också de små barnen vara med om.
Origami för barn: lätta och roliga projekt steg för steg av Mari Ono och Roshin Ono
Otroligt detaljerad och fin bok där man får lära sig vika allt från kossor till ballonger. En del mönster är enkla och andra svårare – svårighetsgraden anges med 1-3 prickar. I många fall kan barnen nog behöva titta på i verkligheten för att förstå hur man gör, snarare än att lista ut det bara från bilderna. Eftersom det finns så många olika mönster kan man göra en hel utställning, till exempel ett zoo eller en fest (det finns instruktioner för att vika både tårt- och pizzabitar).
Gör din egen film: tips och råd för unga filmare av Mark Shulman och Hazlitt Krog
Den här boken är praktisk både för barn som själva vill lära sig filma snyggt med enkla medel och för den som vill reda på hur det går till när proffsen filmar. En dolly (järnvägskamera) kan man till exempel åstadkomma genom att sätta sig på en kontorsstol med hjul och åka framåt. Flera gånger påpekas att film är ett lagarbete – en regissör som vill bestämma alldeles för mycket riskerar att ingen vill vara med i filmen längre.
Herbert och tidsmaskinen/Chokladjakten av Anders Björkelid & Jonas Anderson
Det här är lättlästa och roliga berättelser om Herbert som varje gång han råkar illa ut åker tillbaka i tiden för att ändra på historien så att saker blir som han vill. På vägen träffar han kända personer, dinosaurier m.fl. och lyckas naturligtvis trassla till allting mycket värre, som det brukar bli när man reser i tiden. Läsaren lär sig massor av fakta om historia, samtidigt som böckerna är mycket fantasieggande. Barnen är mycket förtjusta i dem! (Andra delen, Chokladjakten, har vi nu också som gruppuppsättning i 15 exemplar.)
Ellens blombok av Catarina Kruusval
En klassisk typ av bilderbok där varje sida har namnet på en blomma på svenska och latin, en bild på blomman, en situationsbild där blomman ingår, samt en vers som passar till situationsbilden. Författaren påpekar själv att det kan vara roligt att lära sig de latinska namnen ”precis som man gjorde på mormors mors och farfars fars tid”. Bilderna är lika rara och fina som i de andra Ellenböckerna och boken inger en mysig stämning.
Pappa bor på fängelset av Elisabet Omsén
Lite sjuttiotalsvibbar i namnet och för all del innehållet, men boken är ömsint och berättar fint om Kevin och varför han bara får träffa sin pappa i ett besöksrum på fängelset. Trots bilderboksformatet är boken inte alldeles lätt och passar bäst för barn i årskurs 2-3 och uppåt, eller som högläsning.
Här kommer grävskopan av Arne Norlin och Jonas Burman
Halvan är tillbaka med ytterligare en bok om maskiner. Som vanligt får man lära sig en hel del, till exempel att ”grävskopa” bara är själva den delen som skopar, medan det man kör heter ”grävmaskin”. Men varför i hela friden heter då inte boken ”Här kommer grävmaskinen”? Det hade väl varit det rimligaste… Denna skönhetsfläck till trots är boken kul och lärorik precis som de andra Halvanböckerna.
Stiligt Stella! av Mia Sjöström & Elliot Elliot
Stella är en hund som blivit långhårig och smutsig och ska till hundsalongen. Man får veta hennes tankar när hon går dit för att putsas, klippas och tvättas. Även andra hundar dyker upp på salongen. Berättelsen illustreras av fotografier och ligger på gränsen till faktaboken, men får ändå betraktas som en ren lustläsningsbok. Som sån lär den snart snappas upp av alla hundälskare.
En sommarlovsbok (som går att använda annars också) som är indelad efter olika teman man kan ha vid stranden, i skogen eller hemma på balkongen. Inom varje tema finns sedan lekar, recept, pyssel o.s.v. Vissa saker behöver någon vuxen hjälpa till med (vilket då anges med en stor och en liten streckgubbe) medan annat är sånt som barnen klarar själva. Boken är skriven för stora barn men fungerar precis lika bra för lärare – och själva lekarna kan också de små barnen vara med om.
Origami för barn: lätta och roliga projekt steg för steg av Mari Ono och Roshin Ono
Otroligt detaljerad och fin bok där man får lära sig vika allt från kossor till ballonger. En del mönster är enkla och andra svårare – svårighetsgraden anges med 1-3 prickar. I många fall kan barnen nog behöva titta på i verkligheten för att förstå hur man gör, snarare än att lista ut det bara från bilderna. Eftersom det finns så många olika mönster kan man göra en hel utställning, till exempel ett zoo eller en fest (det finns instruktioner för att vika både tårt- och pizzabitar).
Gör din egen film: tips och råd för unga filmare av Mark Shulman och Hazlitt Krog
Den här boken är praktisk både för barn som själva vill lära sig filma snyggt med enkla medel och för den som vill reda på hur det går till när proffsen filmar. En dolly (järnvägskamera) kan man till exempel åstadkomma genom att sätta sig på en kontorsstol med hjul och åka framåt. Flera gånger påpekas att film är ett lagarbete – en regissör som vill bestämma alldeles för mycket riskerar att ingen vill vara med i filmen längre.
Herbert och tidsmaskinen/Chokladjakten av Anders Björkelid & Jonas Anderson
Det här är lättlästa och roliga berättelser om Herbert som varje gång han råkar illa ut åker tillbaka i tiden för att ändra på historien så att saker blir som han vill. På vägen träffar han kända personer, dinosaurier m.fl. och lyckas naturligtvis trassla till allting mycket värre, som det brukar bli när man reser i tiden. Läsaren lär sig massor av fakta om historia, samtidigt som böckerna är mycket fantasieggande. Barnen är mycket förtjusta i dem! (Andra delen, Chokladjakten, har vi nu också som gruppuppsättning i 15 exemplar.)
Ellens blombok av Catarina Kruusval
En klassisk typ av bilderbok där varje sida har namnet på en blomma på svenska och latin, en bild på blomman, en situationsbild där blomman ingår, samt en vers som passar till situationsbilden. Författaren påpekar själv att det kan vara roligt att lära sig de latinska namnen ”precis som man gjorde på mormors mors och farfars fars tid”. Bilderna är lika rara och fina som i de andra Ellenböckerna och boken inger en mysig stämning.
Pappa bor på fängelset av Elisabet Omsén
Lite sjuttiotalsvibbar i namnet och för all del innehållet, men boken är ömsint och berättar fint om Kevin och varför han bara får träffa sin pappa i ett besöksrum på fängelset. Trots bilderboksformatet är boken inte alldeles lätt och passar bäst för barn i årskurs 2-3 och uppåt, eller som högläsning.
Här kommer grävskopan av Arne Norlin och Jonas Burman
Halvan är tillbaka med ytterligare en bok om maskiner. Som vanligt får man lära sig en hel del, till exempel att ”grävskopa” bara är själva den delen som skopar, medan det man kör heter ”grävmaskin”. Men varför i hela friden heter då inte boken ”Här kommer grävmaskinen”? Det hade väl varit det rimligaste… Denna skönhetsfläck till trots är boken kul och lärorik precis som de andra Halvanböckerna.
Stiligt Stella! av Mia Sjöström & Elliot Elliot
Stella är en hund som blivit långhårig och smutsig och ska till hundsalongen. Man får veta hennes tankar när hon går dit för att putsas, klippas och tvättas. Även andra hundar dyker upp på salongen. Berättelsen illustreras av fotografier och ligger på gränsen till faktaboken, men får ändå betraktas som en ren lustläsningsbok. Som sån lär den snart snappas upp av alla hundälskare.
bokpratsböcker, mars, del 1
SMiLE-gruppen har haft sin Holmakväll med presentation för hela personalgruppen och en introduktion i informationssökning och källkritik. Min (Katarinas) powerpointpresentation om informationssökning och källkritik kommer att laddas upp på biblioteksikonen i Pednet. Böckerna i faktabokpratet presenterar jag här, för den som har glömt eller inte var med:
Världen i kartan av Choi Sukhee & Kim Hyangeum
Charmig och lärorik bilderbok om kartornas historia. Att boken är koreansk ger ett välkommet avbrott från alla böcker med svenskt eller anglosaxiskt perspektiv. Bilderna har varma färger och ger ett rikt intryck – naturligt nog är det många landskapsbilder där olika saker händer på olika delar av uppslaget. Ett uppslag har till exempel en stor tiger, två rövare som ligge på lur, en räv som viftar på svansen, en stad, ett par byar, en flicka som vinkar, några små båtar, samt vandrarna som slår upp kartan för att se vilket som är den närmaste och säkraste vägen.
Stora boken om monster och drakar
Ett franskt uppslagsverk över diverse sagoväsen. Om man jämför den med DiTerlizzis Spiderwick-fälthandbok i samma genre så talar båda böckerna om monstren som om de vore verkliga, vilket innebär att det finns en tvärsäkerhet i hur monstren ”är” som kanske inte nödvändigtvis stämmer med andra källor. Bilderna i den här boken är mer burleska och överdrivna än i DiTerlizzis bok, vilket gör att huvudintrycket ändå blir att monstren i boken är just påhittade sagoväsen. Den absolut största fördelen med det här uppslagsverket är att det täcker stora delar av världen, från indiska jätteormar till blodtörstiga järvar.
Stora musboken av Stefan Casta & Staffan Ullström
Casta har gjort många böcker om djur och natur. Att det här är min favorit hittills kan kanske ha att göra med hur söta mössen är, men också att det finns så många roliga detaljer att lära sig: att näbbmusen inte är en mus utan släkt med mullvaden, att Klas Klättermus är en skogssork (som heter klatremus på norska) och Krösus Sork en mellansork (Microtus oeconomus – den ekonomiska sorken). För att inte tala om beskrivningen av brunråttan: ”[T]ill skillnad från husmusen, som nog trivs bäst på landet, har råttan helt andra visioner. Den är uppdaterad. Den vill bo modernt. Den vill ha tunnelbana och McDonald’s!”
Under havsytan: en magisk skelettbok av Sarah Fabiny
En av flera nyinköpta ”skelettböcker” där man får se skelettet av djur (eller jorden i genomskärning) på bilder som sedan går att dra ut så att man ser hela djuret. Det finns en ramberättelse med barn som går på museum, liksom faktarutor om de olika djuren. Man kan alltså välja om man vill läsa den som berättelse, faktabok, eller bara titta på bilderna.
Atlas över världshaven av John Woodward
Trots namnet är det här mer en allmän faktabok än en renodlad atlas. Vissa uppslag är geografiskt indelade, men det finns också uppslag om olika sorters kuster, utnyttjande av havet, m.m. Boken är otroligt faktaspäckad, med många och detaljerade bilder. Man kan göra ”nerslag” här och var och lära sig massor. Det är faktiskt att rekommendera framför att försöka läsa hela boken på en gång (vilket kan göra vem som helst yr i huvudet). Med boken följer en CD-ROM, som kanske inte är det mest livade äventyret någonsin, men ändå rätt spännande – man kan ”sjunka” till olika havsdjup och se vilka djur som bor där, eller låta havsytan stiga med ett visst antal meter och se hur det påverkar olika av jordens storstäder. (Vissa av dem försvinner nästan helt redan efter ett par meters ythöjning.)
Alla har rätt: FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna i bild
De mänskliga rättigheterna beskrivs här i enkla ord, med olika illustratörer på varje uppslag. Vissa av illustratörerna är redan kända för våra barn, som Niki Daly (Kwela Jamela) och Axel Scheffler (Gruffalon), medan andra är nya. Boken är rolig att titta i samtidigt som den fungerar som en bra utgångspunkt för diskussion.
Världen i kartan av Choi Sukhee & Kim Hyangeum
Charmig och lärorik bilderbok om kartornas historia. Att boken är koreansk ger ett välkommet avbrott från alla böcker med svenskt eller anglosaxiskt perspektiv. Bilderna har varma färger och ger ett rikt intryck – naturligt nog är det många landskapsbilder där olika saker händer på olika delar av uppslaget. Ett uppslag har till exempel en stor tiger, två rövare som ligge på lur, en räv som viftar på svansen, en stad, ett par byar, en flicka som vinkar, några små båtar, samt vandrarna som slår upp kartan för att se vilket som är den närmaste och säkraste vägen.
Stora boken om monster och drakar
Ett franskt uppslagsverk över diverse sagoväsen. Om man jämför den med DiTerlizzis Spiderwick-fälthandbok i samma genre så talar båda böckerna om monstren som om de vore verkliga, vilket innebär att det finns en tvärsäkerhet i hur monstren ”är” som kanske inte nödvändigtvis stämmer med andra källor. Bilderna i den här boken är mer burleska och överdrivna än i DiTerlizzis bok, vilket gör att huvudintrycket ändå blir att monstren i boken är just påhittade sagoväsen. Den absolut största fördelen med det här uppslagsverket är att det täcker stora delar av världen, från indiska jätteormar till blodtörstiga järvar.
Stora musboken av Stefan Casta & Staffan Ullström
Casta har gjort många böcker om djur och natur. Att det här är min favorit hittills kan kanske ha att göra med hur söta mössen är, men också att det finns så många roliga detaljer att lära sig: att näbbmusen inte är en mus utan släkt med mullvaden, att Klas Klättermus är en skogssork (som heter klatremus på norska) och Krösus Sork en mellansork (Microtus oeconomus – den ekonomiska sorken). För att inte tala om beskrivningen av brunråttan: ”[T]ill skillnad från husmusen, som nog trivs bäst på landet, har råttan helt andra visioner. Den är uppdaterad. Den vill bo modernt. Den vill ha tunnelbana och McDonald’s!”
Under havsytan: en magisk skelettbok av Sarah Fabiny
En av flera nyinköpta ”skelettböcker” där man får se skelettet av djur (eller jorden i genomskärning) på bilder som sedan går att dra ut så att man ser hela djuret. Det finns en ramberättelse med barn som går på museum, liksom faktarutor om de olika djuren. Man kan alltså välja om man vill läsa den som berättelse, faktabok, eller bara titta på bilderna.
Atlas över världshaven av John Woodward
Trots namnet är det här mer en allmän faktabok än en renodlad atlas. Vissa uppslag är geografiskt indelade, men det finns också uppslag om olika sorters kuster, utnyttjande av havet, m.m. Boken är otroligt faktaspäckad, med många och detaljerade bilder. Man kan göra ”nerslag” här och var och lära sig massor. Det är faktiskt att rekommendera framför att försöka läsa hela boken på en gång (vilket kan göra vem som helst yr i huvudet). Med boken följer en CD-ROM, som kanske inte är det mest livade äventyret någonsin, men ändå rätt spännande – man kan ”sjunka” till olika havsdjup och se vilka djur som bor där, eller låta havsytan stiga med ett visst antal meter och se hur det påverkar olika av jordens storstäder. (Vissa av dem försvinner nästan helt redan efter ett par meters ythöjning.)
Alla har rätt: FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna i bild
De mänskliga rättigheterna beskrivs här i enkla ord, med olika illustratörer på varje uppslag. Vissa av illustratörerna är redan kända för våra barn, som Niki Daly (Kwela Jamela) och Axel Scheffler (Gruffalon), medan andra är nya. Boken är rolig att titta i samtidigt som den fungerar som en bra utgångspunkt för diskussion.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
